Riksbankens balansräkningdet vill säga den svenska centralbankens balansräkningär utformad enligt traditionellt mönster med tillgångar i den vänstra kolumnen och skulder och eget kapital i den högra Ekonomi och Juridik.
Skuldsidan visar hur verksamheten är finansierad och tillgångssidan visar vad finansieringen används till. De två sidorna är definitionsmässigt lika stora, eftersom eget kapital är skillnaden mellan tillgångar och skulder. En centralbanks skulder består normalt till största delen av utelöpande sedlar och mynt.
Tillgångssidan domineras av guld- och valutareserven. Guldreserven är en kvarleva från tiden då sedlar och mynt kunde lösas in hos Riksbanken i utbyte mot guld. Numera motiveras guldreserven av att guldets värde normalt inte följer samma mönster som värdet på valutareserven [ 1 ].
Valutareserven är främst tänkt som medel för Riksbankens penningpolitik och politik för finansiell stabilitet, och består av lätt omsättbara värdepapper av låg risk i utländsk valuta. Riksbanken har ensamrätt på utgivning av sedlar och mynt, vilka som skuldinstrument inte är räntebelastade.
Detta arrangemang medför att Riksbanken har gratis finansiering för en del av sin verksamhet se seigniorage. Detta utgör ett separat betalningssystem bara för banker kallat RIX. Bankerna kan genom repor repurchase agreements låna svenska kronor och kan också genom att köpa riksbankscertfikat sätta in svenska kronor hos Riksbanken.
I båda fallen binds pengarna i en vecka med reporäntan som ränta. I nuläget har banksystemet på grund av Riksbankens stora stödköp av statsobligationer QE ett stort överskott som placeras hos Riksbanken. Likt många andra länders centralbanker har även balansräkningen för Sveriges riksbank svällt betydligt under och efter Finanskrisen Utredningen presenterade nya ramverk för det egna kapitalet och valutareserven, liksom även villkoren för när vinst får tas ut.
Förutom vid årsredovisningen finns även en löpande, enkel, redovisning av Riksbankens tillgångar och skulder, dvs balansräkningen, i den så kallade veckorapporten. Dessa rapporter publiceras fyra gånger per månad. Enligt Riksbankens årsredovisning för utgjorde guld- och valutareserven 74 procent av tillgångarna varav 5 procent var fordringar på IMF.
På skuldsidan var den största posten upplåning till valutareserven från Riksgälden 36 procent medan 34 procent bestod av svenska skulder, däribland emitterade riksbankscertifikat. Sedlar och mynt utgjorde 11 procent av skuldsidan, medan värderegleringskonton och eget kapital svarade för 15 procent.
Enligt Riksbankens årsredovisning för år hade balansräkningen följande övergripande utseende [ 3 ] :. Riksbankens guld- och valutareserv har som primär uppgift att vid behov ge likviditetsstöd till banker, att tillse att Sverige fullgör sin del i Internationella valutafondens IMF:s internationella kreditgivning och till att vid behov intervenera på valutamarknaden.
I andra hand ska guld- och valutareserven ge Riksbanken, och i slutändan staten, en god avkastning. Enkelt uttryckt är den således tänkt att fungera som en buffert som kan användas för att rädda banker då de har problem med likviditeten. Detta för att minska systemrisker och säkra upp stabiliteten i det finansiella systemet.
Placeringen av Riksbankens guldreserv har historiskt omgärdats av hemlighetsmakeri.