Vi står inför en akut risk för en katastrof om vi inte lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Det är en enorm utmaning, men det finns fortfarande en chans att klara detta och varje tiondels grad vi lyckas bromsa uppvärmningen kommer minska påverkan på natur och oss människor.
För att klara 1,5 gradersmålet behöver vi halvera våra globala utsläpp av växthusgaser till år och nå nettonoll en balans mellan utsläpp och upptag senast Rikare länder som Sverige måste gå ännu snabbare fram. Frågan är annars inte om det blir en katastrof, utan hur stor den blir, hur snabbt den kommer och var den kommer att slå hårdast.
Klimatförändringarna påverkar redan idag alla delar av planeten. Den senaste forskningen visar att de flesta mer extrema klimatförändringarna kommer att öka i takt med ökad global medeltemperatur. Världens fattiga drabbas värst redan idag och bedömningen är att de kommer drabbas värst även i framtiden, vilket dessutom gör klimatförändringarna till en stor rättvisefråga.
Klimatförändringarna ökar befintlig och skapar ny fattigdom och väntas leda till en stor mängd klimatflyktingar i världen. Ur ett fattigdomsperspektiv förväntas klimatförändringarna sänka ekonomisk tillväxt, göra fattigdomsbekämpning svårare, urholka livsmedelssäkerhet, förlänga existerande och skapa nya fattigdomsfällor.
Den förstärkta växthuseffekten får allvarliga globala konsekvenser för både människa och natur, även om de lokala effekterna varierar. FNs klimatpanel IPCC visar i sina senaste rapporter om 1,5-gradersmålet och klimatförändringar på land och i haven, att riskerna för växter och djur på global skala kan vara hanterbara om vi stannar vid 1,5 graders global uppvärmning.
Går vi över denna nivå kommer många ekosystemen att drabbasav betydande konsekvenser. Unika, klimatkänsliga ekosystem som korallreven, Arktis och småöar i haven till exempel Maldiverna överlever antagligen inte en global uppvärmning på 2 grader, men kan kanske klara sig vid 1,5 graders global uppvärmning.
Dessa begynnande insikter var en viktig bakgrund till att alla världens länder år i Paris beslutade att vi ska ha som mål att stanna väl under 2 graders global uppvärmning och sikta på att stanna vid 1,5 graders global uppvärmning, istället för den tidigare målsättning att begränsa uppvärmningen till 2 grader.
Parisavtalet bygger dock på frivilliga nationella åtaganden och planer, och trots om de åtaganden och planer som länderna antog under och åren efter skulle genomföras, är vi ändå inte i närheten av att nå målet i Parisavtalet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.
Om världens utsläpp utvecklas i linje med nuvarande klimatåtaganden skulle det innebära ungefär 2,5 graders uppvärmning i slutet på detta århundrade. Nu måste vad händer när det immar ledare dessutom lägga all kraft på att genomföra planerna och investeringarna.
Lyckas vi inte bromsa upp utsläppen riskerar vi upp emot 3 graders global uppvärmning vid slutet av århundradet. Det finns en hög, helt oacceptabel risk för omfattande förlust av biologisk mångfald globalt — både växter och djur — vilket skulle få katastrofala konsekvenser för människorna och ekonomin som är helt beroende av friska ekosystem.
Arter kan inte alltid hitta liknande livsmiljöer någon annanstans och många arter kan inte heller förflytta sig snabbt nog från sina nuvarande miljöer. Som en följd utrotas arter lokalt eller helt och massförflyttningar av bestånd sker i klimatförändringens spår.
Känsliga ekosystem, utrotningshotade växter och djur och områden som redan är kraftigt påverkade av utsläpp eller skövling är mest sårbara för klimatförändringar. Inträffar dessutom ett extremt väderfenomen, som en översvämning, värmebölja eller torka, kan en art helt gå under.
På samma sätt är friska ekosystem mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och kan absorbera mer koldioxid, vilket gör att ett skydd av naturen också kan minska konsekvenserna av klimatförändringarna. Bli Planetfadder.
Se större bild. Ohälsa och sjukdomar hos fattiga människor sprider sig snabbare i och med klimatförändringarna.