Brasiliens huvudstad heter har ett oerhört varierande landskap. I den nordliga delen av landet ligger regnskogsområdet Amazonas, men den sydliga delen av landet är istället täckt av fjäll och savannområden med skog. Brasilien har också en mycket lång kustlinje.
Klimatet är tropiskt, och det är nästan ingen skillnad mellan vinter och sommar. Miljömässigt är avskogningen av regnskogen i Brasilien ett stort problem. År var redan en femtedel av skogen nedhuggen. Regnskogen reduceras med mellan 1,5 till 4 procent om året.
Gruvverksamhet, boskapsskötsel och jordbruk är några av orsakerna till den omfattande avskogningen. Förlusten av regnskog leder också till en minskning av Brasiliens annars så rika växt- och djurliv, samtidigt som det hotar indianbefolkningens existens i området.
Miljöproblem som luft- och vattenförorening är också omfattande, speciellt i de stora städerna Rio de Janeiro och São Paulo. Innan portugiserna koloniserade Brasilien på talet var området befolkat av olika indiangrupper. Under den här perioden fanns det från tre till fem miljoner indianer i landet.
Idag är det bara kvar. Indianer blev tillfångatagna och användes som slavar av portugiserna som behövde arbetskraft till sina socker- och kaffeplantager. Många indianer dog av sjukdomar som portugiserna förde med sig.
På jakt efter arbetskraft fraktades miljoner slavar från Portugals kolonier i Afrika till Brasilien. Slaveriet avskaffades så sent som år och Brasilien var det sista landet i världen att göra det. Efter år med Portugal vid makten blev Brasilien år en självständig nation.
En republik etablerades med presidenten som den högsta ledaren. Den politiska situationen har varit ostabil och skiften mellan demokratiska och militära styrelseformer har varit utmärkande för landet. Brasilien fick sin första civila president år och grundlagen som antogs år markerade den slutgiltiga övergången till demokrati.
Se statistik över ekologiskt fotavtrycks for alla länder. Presidenten är landets stats- och regeringschef. Presidenten väljs vart fjärde år och utnämner ministrarna och ämbetsmännen. Den lagstiftande makten ligger hos Nationalkongressen parlamentet.