Landskap i Sverige är, i likhet med landskap i många andra länder, avgränsade landsregioner, en kvarleva av en äldre indelning av landet. Det finns 25 landskap i Sverige grupperade i tre landsdelar : GötalandSvealand och Norrland.
Landskapen ersattes som grundläggande förvaltningsenheter av Sveriges län genom regeringsformenmen har fortsatt vara en använd indelning, vilket uttrycks i officiella landskapsvapen och i kungahusets hertigtitlar. Landskapen innebär ofta också olika kulturella identifikationer och särarter på historisk grund.
Sveriges indelning baserades under tidig medeltid i Sverige främst på lagsagor för rättskipning. Lagsagorna hade också före talet olika landskaps lagar och lagmannenledaren för lagsagan, hade ofta en roll som talesman för landet landskapet. Lagsagorna levde relativt oförändrade under medeltiden och oberoende av vem som regerade riket.
Under talet fick landskapen en fastare form utifrån lagsagornas områden, även om situationen i norr och i nuvarande Finland fortfarande var oklar. Efter införlivande av land från Danmark och Norge i mitten av talet fick dagens landskap sin nuvarande utformning, bortsett från allra nordligaste Sverige, där Norrbottens län bildades förstoch där motsvarande landskap som då fick sin omfattning fått en svag förankring.
Landskapen saknar sedan länsreformen administrativ betydelse. De har dock fortfarande officiell ställning. Landskapen har officiellt fastställda vapen. Deras nuvarande utformning fastställdes av Kungl. Maj:t från Västergötland till Östergötland och registrerades hos Patent- och registreringsverket Den officiella ställningen kommer också till uttryck i att många medlemmar av kungahuset har titeln hertig eller hertiginna av olika landskap.
Denna indelning bestod fram till den 18 januaridå samtliga Sveriges landskap fick tillåtelse att använda hertigkrona över sina vapensköldar. Landskapen används också fortfarande flitigt i kulturella och historiska sammanhang. Många människor känner en betydligt större samhörighet med landskapet än med länet de bor i.
Det är landskap snarare än län som svenskar brukar ange som sin hembygdmed undantag för Västerbottens län och Norrbottens län samt Stockholm och Göteborgdär landskapsidentifikationen är svag. Det finns även många exempel på att invånarna i ett landskap använder sig av just landskapet för att stärka sin egen kulturella identitet.
Inom turistnäringen används ofta landskapen i marknadsföringssyfte. De flesta idrottsförbund och regionala hembygdsförbund i Sverige är indelade efter landskap, även om länsindelning också förekommer. Svenska runstenar och föremål i Statens historiska museums samlingar grupperas efter landskap.
I vissa delar av landet, bland annat området runt Stockholm och i norra Norrland är länen viktigare än landskapen som identitetsmarkörer. Likaså karaktäriseras regionen runt Göteborg tydligare av närheten till den stora centralorten än av de tre landskap BohuslänVästergötland och Halland som möts där.