Det pratas mycket om den personliga integriteten och risken att den kränks på internet. Men vad betyder och innebär egentligen integritet och varför är den viktig att skydda? Att vissa människor inte tycker om att kramas eller att somliga har ett större behov av att vara ensamma förstår de flesta av oss - vi har helt enkelt olika personligheter.
Det här handlar om det vi kallar personlig integritet. Var och en av oss har sina egna gränser som ligger till grund för vad som känns okej och inte i olika situationer. Uppfattningen om hur stor den privata sfären är varierar beroende på kulturell, etnisk, religiös och social bakgrund.
Den kan också variera med kön, och rör sig i takt med vunna erfarenheter, säger it-säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder. Personlig integritet innebär att alla människor har rätt till ett privatliv, en privat sfär där ett oönskat intrång, oavsett om det är fysiskt eller psykiskt, kan avvisas.
De allra flesta är överens om att den personliga integriteten är viktig att värna om. Vår rätt till ett privatliv räknas som en mänsklig rättighet och finns med i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Staten Sverige är med andra ord skyldig att se till att det finns lagar som skyddar oss från integritetsintrång.
Markus Bylund är expert på digital integritet och har skrivit boken "Personlig integritet på nätet"han menar att hela vårt samhälle bygger på olika former av integritet och vikten av att den upprätthålls. Det tydligaste exemplet är kanske att vi i Sverige har möjlighet att hålla hemligt vilka vi röstar på.
Ett annat exempel är att vi inte gärna berättar hur mycket vi har på bankkontot när vi går in i en budgivning. Det är fundamentet i hela det kapitalistiska systemet, säger Markus Bylund. Men hur påverkas vår personliga integritet när vi använder och kommunicerar via internet, ofta utan att vi ser varandra eller vet vilka som kan ta del av kommunikationen?
Markus Bylund menar att vår integritet och vilka gränser den har egentligen inte förändras bara för att vi befinner oss på internet. Däremot är det svårare för oss att förstå vilka konsekvenser vårt agerande kan få, hur det kan uppfattas av andra och hur det i sin tur påverkar vår integritet.
I ett fysiskt rum förstår vi hur långt informationen räcker när vi pratar. Behöver vi anpassa vår röst? Behöver vi viska eller inte? Vi tänker inte ens den tanken, vi bara gör. Så är det nästan aldrig i digitala rum, där är det svårare att förstå hur långt informationen räcker och bär, säger Markus Bylund.
Det kan till exempel handla om att du taggat en kompis i en urspårad festbild utan att tänka på att hens chef kan se bilden. Det är fortfarande många som inte förstår eller tänker på att data om oss samlas in i mängder när vi använder digitala tjänster och sociala medier.
Men Markus Bylunds uppfattning är att vi genomgår en förändring i hur vi förhåller oss till vår personliga integritet på nätet.