En oklarhet kvarstår avseende begreppet ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle i RF även efter att godtagbara i ett demokratiskt samhälle menas ansett att RF ska beaktas i bedömningen av godtagbara ändamål.
Oklarheten gäller vid vilken tidpunkt ett ändamål måste vara godtagbart i ett demokratiskt samhälle. I två doktrinuttalanden yttrades det att tolkningar av ändamålen bakom fri- och rättighetsbegränsande lagar skulle göras utifrån de värderingar som fanns när lagen antogs.
Om värderingarna i samhället ändrades blev inte lagen genom det grundlagsstridig vid prövningstillfället. Dessa uttalanden i doktrin menar att bedömningen ska göras utifrån de värderingar som gällde när lagen antogs.
Alltså om en lag antas men prövas gentemot RF ska bedömningen om ändamålen är godtagbara i ett demokratiskt samhälle eller inte göras utifrån värderingarna I ett beslut gällande steriliseringskravet vid byten av könsidentitet behandlade JK frågan. Beslutet gällde ett skadeståndsanspråk mot staten som framfördes av personer som steriliserats med stöd av kravet i lag från till JK uttalade att kravet på sterilisering vid ändrad könstillhörighet vilade på ett legitimt ändamål när lagen antogs.
Ändamålet som framfördes då var de komplikationer som kunde uppstå om ett barns biologiska förälder bytte kön. Därigenom var ändamålet vid lagens antagande att skydda barnens fri- och rättigheter. JK menade att steriliseringskravet utifrån dagens synsätt var orimligt men att det under lång tid hade funnits legitima ändamål bakom ingreppet i skyddet i RF och EKMR art 8.
Slutsatsen blev då att steriliseringskravet inte utgjorde en otillåten begränsning av detta skydd. Beslutet från JK påvisar samma synsätt som framförs i ovan nämnda doktrin. Alltså att bedömningen om ändamålen bakom en begränsning är godtagbara i ett demokratiskt samhälle ska göras utifrån tidpunkten när lagen antogs och inte när prövningen görs.
Det är dock speciella bedömningar som görs i detta beslut vilket kan förklara synsättet. JK bedömer skadeståndsanspråk från kränkningar av fri- och rättighetsskyddet i det förflutna. Om JK gör sin bedömning utifrån prövningstillfällets samhälle och värderingar ställs hon inför svåra avvägningar gällande om alla steriliserade ska beviljas skadestånd, eller om bara de som steriliserats de senaste åren ska beviljas skadestånd.
JK uttalar dock inte att steriliseringskravet vid prövningstillfället inte tillgodoser ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Hon poängterar bara att det är orimligt att vidhålla vid det. Därför framställs det inte som att hon skulle ha gjort en annan bedömning om beslutet hade gällt bara en nyligen steriliserad person.
Det är alltså möjligt att JK även vid en prövning av en nyligen utförd sterilisering skulle ha bedömt ändamålet bakom ingreppet utifrån om det var godtagbart när lagen antogs. I annan doktrin kritiserade Bull synsättet att bedömningen om ändamålen bakom fri- och rättighetsbegränsningar är godtagbara i ett demokratiskt samhälle skulle göras utifrån tiden för den begränsande lagens antagande.
Bull uttalade att konsekvensen av en sådan tolkning skulle leda till att det som lagstiftaren en gång ansett som godtagbart förblir det så länge lagen är i kraft. Detta skulle i sin tur leda till att konstitutionen inte blev ett levande dokument utan att eftervärlden skulle bindas till värderingar och bedömningar från förr.