Sveriges statsskick är det politiska system som reglerar den offentliga styrelsen av Sverige. Statsskicket bestäms av den skrivna författningen i Sveriges grundlagar och grundlagarnas propositionermen bygger också på traditioner och praxis, till exempel ifråga om partiväsendet.
Sverige är en parlamentarisk demokrati men samtidigt en monarki med en kung som statschef. Första kapitlet av regeringsformen slår fast att Sveriges statsskick bygger på folksuveränitetsprincipenparlamentarismkommunalt självstyre, samt att Sverige är en konstitutionell monarki.
Grundläggande för den offentliga verksamheten skall vara individens välfärd, jämlikhet mellan könen, skydd av den enskildes friheter och rättigheter, och att etniska, språkliga och religiösa minoriteters egna kultur och samhällsliv skall kunna utvecklas.
Tack vare att yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen har ställning av grundlag, har den fria åsiktsbildningen och det fria ordet Sverigefrågor framträdande roll. Sveriges riksdag är landets lagstiftande organinför vilken regeringen är ansvarig.
Riksdagen har även ansvaret för att fastställa statsbudgetendet vill säga att besluta om statens utgifter och inkomster. Regeringen har å sin sida rätt och även skyldighet att lägga fram ett förslag till ny statsbudget, en så kallad budgetpropositionmen det är riksdagens uppgift att ta ställning till förslaget.
Vidare har riksdagen till uppgift att tillsätta och avsätta regering egentligen statsminister, som i sin tur får talmannens uppdrag att bilda regering samt kontrollera densamma. Riksdagen består av en kammare med ledamöter, som väljs enligt ett proportionellt valsystem i allmänna val vart fjärde år.
Valdagen är andra söndagen i september, samtidigt väljs också kommunfullmäktigeledamöter och landstingsfullmäktigeledamöter. Riksdagens arbete leds av en talman se även lista över talmän i Sveriges riksdag. Den svenska lagstiftningsprocessen är indelad i olika moment.
Det första steget är att regeringen — eller i mer sällsynta fall, riksdagen — tar initiativ till att tillsätta en statlig utredning. Utredningen lägger fram ett förslag till förändring i form av en rapport som utreder frågan. Rapporten publiceras i den serie utredningar som kallas Statens offentliga utredningar SOU.
Om frågan utreds internt inom regeringskansliet publiceras den i Departementsserien Ds. Utredningens förslag skickas på remiss till ett antal remissinstanserorganisationer som anses ha väsentliga saker att säga att om förslaget. Remissinstanserna återkommer, om de vill, till departementet med sina synpunker.
När remissvaren har kommit in till ansvarigt departement sammanställs de av departementets tjänstemän. Därefter skriver departementet ett utkast till en propositionden innehåller såväl lagförslag som bakgrundsbedömning av frågan. Texten skickas också på så kallad delning till andra berörda departement.
Utkastet till lagtext skickas vanligtvis till Lagrådet för yttrande. Lagrådet ser över om propositionen strider mot grundlagen eller andra lagar och lämnar synpunkter i form av ett yttrande. Lagrådet har emellertid ingen vetorätt.
Efter lagrådets granskning tas en slutlig version av propositionstexten fram av det ansvariga departementet.