Saffran har använts som smakförhöjare, doftfärgämneoch medicin i mer än år. De torkade "trådarna" känns igen på sin bittra smak, höliknande doft, och smala, metalliska ton. Saffran kommer från sydvästra Asien[ 2 ] [ 3 ] men började först odlas i Iran.
Både under antiken och i nutid användes och Trädgård och Växter saffran mest i framställning av mat och dryck: odlingar är utbredda över AfrikaEuropa samt Amerika och de röda strimmorna kommer till användning i saker som bakverk, curryrätter och likör.
Medicinskt användes saffran i antiken för att behandla en stor mängd sjukdomar, från magbesvär till pest och smittkoppor. Kliniska tester har visat att saffran har potential att förebygga cancer och åldrande [ källa behövs ]. Saffran har använts till att färga tyger och liknande, ofta med en religiös eller hierarkisk betydelse.
Saffransodling har förekommit i ett brett bälte i Eurasienfrån Medelhavet i sydväst till Kashmir och Kina i nordöst. De gamla stora saffransproducenterna — IranSpanienIndien och Grekland — fortsätter att dominera världshandeln.
Odlingen av saffran i Amerika inleddes av medlemmar i Schwenkfelderkyrkan i Pennsylvania. Under de senaste årtiondena har odling spridit sig till Nya ZeelandTasmanien och Kalifornien. Det mesta saffranet produceras i ett brett bälte från Medelhavet i väst till Kashmir i öst.
I Kashmir måste de tusentalet odlarna arbeta kontinuerligt i omgångar som sträcker sig över en eller två veckor under både dag och natt. De årliga produktionssiffrorna i världen är uppskattade till ton om man räknar med både strimmorna och pulvret.
Skörden i Iran slog feloch dess dominans i produktionen resulterade i att världshandelspriset i ett slag trefaldigades. Trots åtskilliga odlingsförsök i länder som Österrike, England, Tyskland och Schweiz, fortsätter odlingen bara på få platser i nord- och centraleuropa.
Bland dem som fortsätter finns den lilla schweiziska byn Mundi Valais kanton, vars årliga saffransproduktion når upp till flera kilogram. Något som komplicerar skörden är blommornas samtida och kortvariga blomstringstid. Eftersom så många krokusblommor går åt till att producera endast ett kilo torkad saffran, och omkring fyrtio timmar av intensivt arbete krävs, är skörden en hektisk tillställning.
När pistillerna väl har utvunnits måste de torka snabbt för att sönderfall eller mögel, som kan försvåra partiets säljbarhet, ska undvikas. Den traditionella metoden att torka går ut på att sprida ut de färska strängarna över finmaskiga dukar, som sedan värms över het kol eller trä i rum med temperaturer på 30—35 °C i 10—12 timmar.
Efteråt förseglas den torkade kryddan huvudsakligen i lufttäta glasbehållare. Saffranets höga pris beror på svårigheten att manuellt utvinna stora mängder av pistillernasom är den enda delen av krokusen med lukt och smak. Dessutom går det åt ett stort antal blommor för att frambringa säljbara mängder av saffran.
För att framställa ett skålpund torkad saffran 0.